Kontakta oss

info@huum.eu
+372 5666 7699

Traditionell bastu i Estland – ett heligt, renande ställe med helande kraft

Idag är bastun framför allt ett ställe där man kan slappna av, svettas och skrubba sig riktigt ren. Men visste du att bastun även hade en hel rad andra funktioner innan moderna bastur och spa-anläggningar blev till? Bastun hade genom århundraden en mycket speciell plats i esternas vardag. Bastun var ett renande, heligt och helande ställe. Livets viktiga händelser ägde rum där, från födelse till död. Bastuhus kunde till och med fungera som bostäder för fattiga bönder.

 

 

Rökbastu

Bastur har inte alltid haft skorsten. Medan man eldade i bastun hölls dörren och väggluckorna öppna för att släppa ut röken. När elden hade slocknat stängde man dörren och väggluckorna så att värmen stängdes inne i bastun. Idag kallar man sådana bastur för rökbastur. Rökbastur kännetecknas av sotiga svarta väggar och en stark röklukt. Så du kan föreställa dig en trång och mörk rökbastu i timmer när du läser om gamla bastutraditioner nedan.

Lördagskvällar med bastubad

Enligt traditionen hade varje gård en egen bastu som oftast värmdes upp på lördagskvällar. Då lämnade hela familjen sina hushållsarbeten för att tillbringa kvällen med basturitualer. Under 1700-talet badade män och kvinnor bastu tillsammans, ibland med hela familjen. På senare tid blev det tradition att männen badade bastu först när bastun var som varmast och rökigast, sedan var det kvinnornas tur.

Det är kanske överraskande att själva tvättandet av kroppen inte var det viktigaste i bastun utan hellre något sekundärt. Det viktigaste var bastuånga (molnet av het vattenånga från heta stenar när man slänger vatten på dem) och piskning med bastukvast. Detta innebär att kroppen piskas med en ung lövruska vilket anses mycket hälsosamt. En riktig behaglig piskning brukade börja från fotsulorna och omfatta hela kroppen.

Bastuns roll för hälsan

Bastun var viktig för att stärka hälsan och användes ofta i sjukdomsförebyggande syfte. Framför allt fick man lindring för muskel- och skelettbesvär som berodde på hårt fysiskt arbete på åkrarna. Om någon var sjuk så värmde man ibland upp bastun även på en torsdag för behandling.

Traditioner och högtider

Förutom bastubad varje vecka var bastun även förknippad med vissa högtider och traditioner. På flera håll i Estland spelade bastun en viktig roll vid bröllop. Traditionella bröllopsritualer kunde inkludera brudens bastubad före bröllopet, en ritual där de nygifta leddes till bastun eller brudens offer till sin nya bastu (ett bälte, ett par vantar eller dylikt) när hon kom till brudgummens hem för första gången. Beroende på region kunde jultraditioner inkludera att man lade halm på bastugolvet, ritade ett kors på bastudörren med kol eller sände ”julgåsen” (som spelades av någon äldre man) till bastun för att skrämma barnen. Ibland användes bastukvastar för att spå framtiden. Dessa är bara några exempel men många fler högtider hade någon samband med bastun.

Bastuns praktiska funktioner

Basturummet användes även ofta för vissa praktiska ändamål som hade lite att göra med att tvätta sig. Det användes till exempel för att röka kött, torka malt, valka tyg för att göra det mer slitstarkt, torka spannmål, torka och röka fiskenät och torka kläder. Ibland användes bastun till och med som fårstall. Fåren bodde i bastun under större delen av veckan och flyttades ut för bastukvällen. Även vissa särskilt fattiga bönder bodde i någon gårdsägares bastu.

Bastun som ett hedrat heligt ställe

Bastun var inte bara viktig för dess praktiska användningsmöjligheter utan även hedrad som ett heligt ställe. Själva platsen där bastun stod ansågs som heligt och när en ny bastu skulle byggas så borde man bygga den på samma heliga plats. Man trodde att het bastuånga ger lycka för vardagliga hushållssysslor och till och med för fiske. Man måste visa vördnad för bastun ­– uppföra sig hövligt, vara tyst och undvika vissa uttryck och aktiviteter. Även de som inte deltog i ett bastubad skulle visa aktning för det och låta bli att arbeta under tiden. Kvinnor födde ofta barn i bastun, så det var där nytt liv fick sin början.

 

Hänvisningar

Habicht, Tamara (2014). Eesti saun. Saunakombed meie pärimuskultuuris. Tea kirjastus.

Margna, Epp (2012). Suitsusaun on eluviis. Eesti Loodus, 2012, 6-7.

OF SAUNA

Bli en återförsäljare

Fyll i formuläret och vi kommer att kontakta dig för att diskutera framtida samarbetsmöjligheter.



Contact form



Vilket bastuaggregat är lämpligt för din bastu?

Basturummets volym och uppbyggnad avgör den nödvändiga effekten av bastuaggregatet. Om basturummet har utvändiga ytor i glas eller värmeackumulerande tegel-, betong- eller timmerytor så behöver bastun ett bastuaggregat med större effekt.
Bastuns mått (m)
Multiplicera höjden, bredden och längden i meter.
Har basturummet glasdörr?
Vid en glasdörr behöver man lägga till + 1,5 m³ till bastuns volym.
Oisolerade väggar (m2)
Addera 1,2 m³ per kvadratmeter av oisolerad yta till bastuns volym.
Bastuns typ
Vill du ha ett eldrivet eller vedeldat bastuaggregat?
Montering av bastuaggregatet
Välj bastuaggregatets placering.
Styrning av bastuaggregatet
Hur vill du styra bastun?

Dina beräkningar går förlorade.

När du lämnar räknaren kan du återvända när som helst och se vad som är den bästa lösningen för din bastu.
OK Stanna på sidan